Vinproduktion i Sverige har sina utmaningar. Vårt klimat utmanar odlarna och det räcker med att läsa graferna för att förstå utmaningen för de svenska vingårdarna. Period för utveckling av druvorna är 245 dygn i Priorat men endast 132 dygn i Sverige/Öland.
Det svenska klimatet är svalt med få soltimmar och då är det de gröna druvorna som mognar lättast. Den sort som har kommit att dominera i Sverige är solaris, som uppskattas för sin mångsidighet och höga fruktsyra. Att ha en ”egen” druva kan ha sina fördelar när det kommer till att marknadsföra ett nytt vinområde.
Alla druvsorter som är godkända för vinframställning inom EU får användas i Sverige men de flesta av dem behöver högre temperatur och fler soltimmar än vad Sverige kan erbjuda. Namn som solaris, rondo, cabernet cortis, muscaris och souvignier gris är kanske inte lika bekanta som många andra druvsorter vi ser på södra Europas vinetiketter, men är de som fungerar bäst här.
Produktionen av mousserande vin ökar stadigt i Sverige och här används ofta solaris. I regel får vinerna sina bubblor genom en andra jäsning enligt den traditionella metoden, då det är det enklaste när volymerna är små. Många gånger är vinmakarens mål att bevara friskheten i vinet. Därför ligger vinerna oftast bara mellan sex och tio månader på sin jästfällning.
Rödvinets andel sjunker. En del producenter gör bara rött vin tre gånger på tio år – och då bara de bästa åren – medan rosévin i princip produceras varje år. När det kommer till rosévin och rött vin är druvan generellt rondo, ibland tillsammans med cabernet cortis. Många producenter börjar även titta på att göra mer orangevin och naturvin.
De flesta vinodlare i Sverige skördar manuellt, vilket kan förklaras av att de flesta egendomarna är små och att skördeuttaget generellt är lågt. Några sätter måttet till en flaska per ranka, vilket motsvarar grand cru-nivå i Frankrike.
Lite om Rondo och Solaris
Den blå druvsorten rondo mognar bra i svalt klimat, ger mycket frukt och har relativt bra motståndskraft mot sjukdomar.
Rondo är en så kallad teinturier, vilket betyder att den till skillnad från de flesta andra blå druvor har rött fruktkött. Druvan ger vinet mycket färg men har för lite tanniner för att kunna fatlagras, speciellt på europeisk ek. Rondo som ska fatlagras brukar blandas med cabernet cortis och på egen hand används druvan antingen till lättare rödvin eller rosévin.
Gröna solaris är resistent mot sjukdomar och växer snabbt. En annan fördel i utmanade klimat är att druvan mognar tidigt och lätt kommer upp i höga nivåer av syra och socker. Solaris är mångsidig, trivs på både ståltank och ek och ger såväl torra, söta och mousserande viner. Vid låg jästemperatur ger solaris aromer av tropisk frukt och höjs temperaturen kommer det fram kryddighet samt blommighet.
Bli först med att kommentera