Lär känna Beaujolais

Terre de Manganèse, nr 78095

Beaujolais – här är röda viner fortfarande klart överlägset i majoritet eftersom de står för 95% av produktionen.⁠



Gamay noir à jus blanc är vingårdarnas fanbärare och varumärke (men det odlas en liten del Pinot Noir.)⁠
⁠Följaktligen producerar Beaujolais-regionen otaliga röda viner med en enda sort.⁠ Den uttrycker olika nyanser på olika terroirer och ger viner med varierande nivåer av tannin och fruktighet.⁠
⁠Vinerna är uppfriskande, lättdruckna, låga i alkoholhalt och packade med röda och mörka fruktaromer (hallon, jordgubbar, björnbär, mörka körsbär). De utstrålar även kryddiga eller blommiga toner.⁠

Chardonnay är den dominerande för vita druvor.

12 Beaujolais appellationerna, ca 2 000 vingods, 9 vinkooperativ och 200 handelshus som formar de röda vinerna från Beaujolais vingårdar på daglig basis.⁠
Tillverkningen i de 10 Beaujolais crus består uteslutande av röda viner. Från norr till söder, erbjuder de en rad nyanser och aromatiska profiler

Gamay är perfekt en varm sommardag. Till sallader eller som solist i trädgården. Passar även till buffén, lättare viltfågel eller stekt fisk med kraftigare tillbehör. Testa gärna till vegetariskt. Kanske koppla av med ett glas, en bit hårdost, slut ögonen och bara njut av en ny upplevelse!

Gamay, Beaujolais Cru – varför inte en Les Charmes, nr 79184 BS, 169 kr. Les Charmes ger dig en fantastisk och typisk upplevelse av Beaujolais Cru!

Mer om Beaujolais
Beaujolais skiljer sig från övriga delar av Bourgogne, inte bara när det gäller klimat och den granithaltiga jordmånen utan framför allt beträffande druvsort. De södra delarna domineras av rika jordar huvudsakligen bestående av lera. Detta platta landskap skapar förutsättningar för enkla viner som bör konsumeras unga och det är härifrån som merparten av vanlig beaujolais och beaujolais nouveau kommer.

De norra delarna av Beaujolais domineras av ett kulligt landskap med granitgrund. Kullarna med sina sluttningar åt alla håll samt den granitrika jordmånen har här skapat de perfekta förutsättningarna för gamaydruvan. På de små utlöparna av kalksten på gränsen till Mâconnais odlas chardonnay.

Beaujolais ligger skyddat från de förhärskande västvindarna av Monts du Beaujolais, som når upp till 1 000 meter. Klimatet är mer tempererat, soligare och varmare, än i angränsande delar av Bourgogne norrut.

Den lägsta appellationen är Beaujolais, den omfattar främst de södra delarna. Nästa steg är Beaujolais-Villages, som omfattar 38 kommuner. Tio byar har utmärkt sig för viner av extra hög kvalitet och har rätt till egna appellationer, de så kallade Beaujolais Crus. Byarna är, med årtal för AOC-status:

  • Moulin-à-Vent, Chiroubles, Fleurie, Chénas och Morgon (1936)
  • Brouilly, Côte de Brouilly, Juliénas (1938)
  • Saint-Amour (1946)
  • Régnié (1988)

Nästan allt rött vin i Beaujolais framställs genom variationer av en särskild metod kallad macération carbonique, eller kolsyrejäsning. Metoden innebär att hela, okrossade druvklasar läggs i en sluten jästank fylld med koldioxid. Eftersom jäsning inte kan ske utan syre börjar druvorna brytas ner från insidan med hjälp av enzymer som omvandlar sockret till alkohol.

På detta sätt uppnår druvorna en alkoholhalt om cirka 3 volymprocent, men efter några dagar pressas druvorna, och jäsningen fullbordas på vanligt vis. Vanligast är dock en kombination av macération carbonique och traditionell jäsning. Druvklasarna läggs i öppna kar, varpå druvorna längst ner krossas av vikten och börjar jäsa. Den koldioxid som då bildas fyller efter hand jäskaret och ger samtidigt de ännu hela druvorna möjlighet att jäsa inifrån. Resultatet blir ett mjukt, och fruktigt vin.

Arkeologiska utgrävningar har visat att vin konsumerades i regionen redan år 59 f. Kr. men det första dokument som omnämner en vingård i Beaujolais dateras till 956. Det var först på 1400-talet som det vinodlande Beaujolais, som vi känner det, började ta form. I takt med växande efterfrågan från Lyon, och sedan Paris då kanaltransport blev möjlig, trängdes andra grödor ut och vinet spred sig från dalarna runt byarna upp på sluttningarna, med deras bättre jordmån och solexponering. Regionen tar sitt namn från staden Beaujeu.

Till skillnad från Bourgogne och Bordeaux fanns inga stora egendomar i Beaujolais och på 1600-talet kom därför grossisten, le négociant, att spela en viktig roll för vinhandeln.

Det viktigaste i Beaujolais historia var det som hände efter andra världskriget. I och med en lagändring 1951 fick vinbönderna lov att från den 15 december saluföra årets vin, vin primeur. Det hela skulle så småningom utvecklas till varumärket Beaujolais Nouveau, och säljstarten bestämdes till tredje torsdagen i november. Fast på skyltarna utanför krogarna i Paris står det oftast bara: ”Il est arrivé!” eller ”Le Beaujolais Nouveau est arrivé”, som det stod från början.

Lanseringen förlades alltså först till Paris, sedan följde engelsmännen efter och snart nog hela världen. Den verkliga hysterin kring detta fenomen toppade i slutet på 80- och början på 90-talet. Men i Frankrike är det fortfarande en stor ”festlighet” som märks på vissa håll. 

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*