Merlot – stjärna som är en lagspelare!

Merlot är druvan som är en fantstisk solist samtidigt som druvan är lyfter många blend – stjärnan som kan vara lagspelare!

AM NOT DRINKING ANY FUCKING MERLOT!
En klassisk replik från filmen Sideways som kom 2004.
Denna roadmovie i kalifornisk vinmiljö blev lite otippat en riktig kultfilm – inte minst bland vinfolk.

Vinkännaren Miles (Paul Giamatti) bjuder med sig sin bäste vän, den blivande brudgummen Jack (Thomas Haden Church), på en sorts svensexe-resa genom Kaliforniens vindistrikt. Miles har snickrat ihop en härlig grabbvecka med golf, god mat och – framför allt finare viner. Genom hela filmen hyllar Miles druvan pinot noir och totalsågar den mer lättdruckna merloten. Jack, å sin sida struntar i om ett vin är jordigt, nötigt eller har inslag av lakrits. Han vill bara bli lite småpackad och ragga brudar en sista gång innan han lämnar ungkarlslivet.

När ”Sideways” hade USA-premiär i oktober 2004, påverkade karaktären Miles druvsnobbism faktiskt världens vinvanor.
Före Sideways var merlotviner en stor hit i Kalifornien och viner på pinot noir-druvan endast uppskattade av kännare. Efter filmen tappade merlotviner 20 procent och pinot noir-viner ökade lika mycket.

Men…Merlot är en av världens mest odlade blå druvor och den har hämtat sig från Sideways-effekten.

Man tror att de första Merlot-druvorna utvecklats från Cabernet Franc och att de är nära besläktade med både Cabernet Sauvignon och Carmenère. Den tidigaste kända förteckningen om Merlot kommer från Bordeaux 1784.

Medan namnet kan härstamma från det gamla franska ordet för koltrast, är det osäkert om det gavs med hänvisning till färgen på druvorna eller det faktum att koltrastar har ett särskilt förkärlek till druvorna. 
Vid förra sekelskiftet odlades Merlot i Médoc, på den vänstra stranden av den berömda Gironde-floden.
Under 1956 led vinstockarna kraftigt på grund av frost och under 60-talet orsakade förruttnelse en förlust av ett antal årgångar. Detta ledde till att de franska vin-myndigheterna faktiskt förbjöd plantering av nya Merlot-vinstockar från år 1970 till 1975.

Druvan hittas också i Venedig under namnet Bordo år 1855. De introducerades även till Schweiz under 1910-talet och upplevde slutligen en massiv ökning i popularitet i USA under 90-talet då konsumtionen av röda viner slog igenom hårt. Denna popularitet inleddes efter en rapport som sändes på 60 Minutes om de positiva hälsoeffekterna rödvin har, särskilt i resveratrol (vindruvans skal). Många anser också att den ökade populariteten kan ha att göra med att namnet är hyfsat lätt att uttala.

Merlot påminner om Cabernet Sauvignon men utan att vara lika sträva. Merlot ger generellt mjuka viner med smak av plommon, körsbär, men kan ge fyllighet och eldighet till de viner som de blandas i. 
Smaken varierar från medelfylliga med toner av blåbär, röda körsbär, vinbär, och fänkål, till fylliga med choklad, kola, vanilj, korinter och gräs.

Medan amerikanska och sydafrikanska merlotviner ofta är åt det fruktiga, lite sötare hållet, så är merlot från Bordeaux mer strama och nyanserade. De allra främsta merlotvinerna kommer från Saint-Émilion och Pomerol. 
Vinerna är väldigt lagringsdugliga och en del viner behöver 10-20 år på sig för att öppna upp.

Den dyraste Merlot som sålts var på auktion 2011, en låda med Pétrus 1961 från Pomerol för 144,000 $! Det blir 12,000 $/flaska!

Tack vinkällan för text!