Beaujolais Cru – Les Charmes – Vinprovning, vinguide, food & bevereges

Gamay Noir à Jus Blanc eller till vardags Gamay. En druva som kanske några av oss inte tagit riktigt på allvar. Vi har testat den mer saftliknande Beaujolais Nouveau, ett vin med bara några månaders utveckling. Vinet vann stor uppmärksamhet genom smart marknadsföring och event kring det årliga släppet av unga Nouveau i november. En kul upplevelse som fått många av oss att undvika druvan framöver. Idag visar Beaujolais upp något helt annat, dags för att värdera om!

Gamay ska inte blandas samman med Gamay Beaujolais som odlas i Kalifornien, en helt annan druva. I en DNA-analys från 1999 fastställdes det att Gamay är en naturlig avkomma till Pinot och Gouais Blanc och kan i litteraturen spåras bak till 1300-talet.

Gamay är bland de 10 mest planterade blå druvan i Frankrike och är tillåten i alla vinregioner förutom Alsace, Bordeaux och Korsika. Två tredjedelar av rankorna växer i Beaujolais.

Gamay är ett lättare vin med smak av röda bär, lite blå skogsbär i bakgrunden, kanske lite viol. Många hittar skumbananer i vinet. Grusjord på graniten i Beaujolais formar vinet med en varsam hand och vi får en angenäm och bra syra samt lena, värmande tanniner.

Väljer du en Gamay från Beaujolais Cru (10 byar) får du uppleva ett kraftigare vin fullmatat med frukt. Något helt annat än de Beaujolais vi är vana vid.

Gamay är perfekt en varm sommardag. Till sallader eller som solist i trädgården. Passar även till buffén, lättare viltfågel eller stekt fisk med kraftigare tillbehör. Testa gärna till vegetariskt. Kanske koppla av med ett glas, en bit hårdost, slut ögonen och bara njut av en ny upplevelse!

Gamay, Beaujolais Cru – varför inte en Les Charmes, nr 79184 BS, 169 kr. Les Charmes ger dig en fantastisk och typisk upplevelse av Beaujolais Cru!
🍷🍷🍷🍷

Mer om Beaujolais
Beaujolais skiljer sig från övriga delar av Bourgogne, inte bara när det gäller klimat och den granithaltiga jordmånen utan framför allt beträffande druvsort. De södra delarna domineras av rika jordar huvudsakligen bestående av lera. Detta platta landskap skapar förutsättningar för enkla viner som bör konsumeras unga och det är härifrån som merparten av vanlig beaujolais och beaujolais nouveau kommer.

De norra delarna av Beaujolais domineras av ett kulligt landskap med granitgrund. Kullarna med sina sluttningar åt alla håll samt den granitrika jordmånen har här skapat de perfekta förutsättningarna för gamaydruvan. På de små utlöparna av kalksten på gränsen till Mâconnais odlas chardonnay.

Beaujolais ligger skyddat från de förhärskande västvindarna av Monts du Beaujolais, som når upp till 1 000 meter. Klimatet är mer tempererat, soligare och varmare, än i angränsande delar av Bourgogne norrut.

Den lägsta appellationen är Beaujolais, den omfattar främst de södra delarna. Nästa steg är Beaujolais-Villages, som omfattar 38 kommuner. Tio byar har utmärkt sig för viner av extra hög kvalitet och har rätt till egna appellationer, de så kallade Beaujolais Crus. Byarna är, med årtal för AOC-status:

Moulin-à-Vent, Chiroubles, Fleurie, Chénas och Morgon (1936)
Brouilly, Côte de Brouilly, Juliénas (1938)
Saint-Amour (1946)
Régnié (1988)

Nästan allt rött vin i Beaujolais framställs genom variationer av en särskild metod kallad macération carbonique, eller kolsyrejäsning. Metoden innebär att hela, okrossade druvklasar läggs i en sluten jästank fylld med koldioxid. Eftersom jäsning inte kan ske utan syre börjar druvorna brytas ner från insidan med hjälp av enzymer som omvandlar sockret till alkohol.

På detta sätt uppnår druvorna en alkoholhalt om cirka 3 volymprocent, men efter några dagar pressas druvorna, och jäsningen fullbordas på vanligt vis. Vanligast är dock en kombination av macération carbonique och traditionell jäsning. Druvklasarna läggs i öppna kar, varpå druvorna längst ner krossas av vikten och börjar jäsa. Den koldioxid som då bildas fyller efter hand jäskaret och ger samtidigt de ännu hela druvorna möjlighet att jäsa inifrån. Resultatet blir ett mjukt, och fruktigt vin.

Arkeologiska utgrävningar har visat att vin konsumerades i regionen redan år 59 f. Kr. men det första dokument som omnämner en vingård i Beaujolais dateras till 956. Det var först på 1400-talet som det vinodlande Beaujolais, som vi känner det, började ta form. I takt med växande efterfrågan från Lyon, och sedan Paris då kanaltransport blev möjlig, trängdes andra grödor ut och vinet spred sig från dalarna runt byarna upp på sluttningarna, med deras bättre jordmån och solexponering. Regionen tar sitt namn från staden Beaujeu.

Till skillnad från Bourgogne och Bordeaux fanns inga stora egendomar i Beaujolais och på 1600-talet kom därför grossisten, le négociant, att spela en viktig roll för vinhandeln.

Det viktigaste i Beaujolais historia var det som hände efter andra världskriget. I och med en lagändring 1951 fick vinbönderna lov att från den 15 december saluföra årets vin, vin primeur. Det hela skulle så småningom utvecklas till varumärket Beaujolais Nouveau, och säljstarten bestämdes till tredje torsdagen i november. Fast på skyltarna utanför krogarna i Paris står det oftast bara: ”Il est arrivé!” eller ”Le Beaujolais Nouveau est arrivé”, som det stod från början.

Lanseringen förlades alltså först till Paris, sedan följde engelsmännen efter och snart nog hela världen. Den verkliga hysterin kring detta fenomen toppade i slutet på 80- och början på 90-talet. Men i Frankrike är det fortfarande en stor ”festlighet” som märks på vissa håll.